Historien

Hjularöd ligger i vacker bokskogsnatur strax norr om Vombsjön, ovanför åssluttningen vid Harlösa. Den mäktiga röda tegelbyggnaden med tinnade torn, vallgrav och vindbrygga uppfördes 1894-97 i romantisk medeltidsstil efter ritningar av arkitekterna I.G. Clason och L.I. Wahlman. Dessa hade studerat medeltidsborgar i Nordfrankrike och såsom förebilder använde de slotten Coucy-le-Chateau i Champagne och Pierrefonds nära Compiagne från 1200- resp. 1300-talet, vilka på 1800-talet restaurerats i romantisk stil av den kände franske arkitekten Violet le Duc. Hjularöd är emellertid endast hälften så stort som de kopierade franska slotten, även om tornet når en höjd av 34 meter. Ursprungligen fanns en borggårdsmur med porttorn, som numera rivits. Byggherre till det nuvarande slottet var kammarherren Hans Gustaf Toll, som hyste ett livligt intresse för medeltiden och fransk borgarkitektur. År 1917 uppförde dåvarande ägaren, kammarherren H.C. Linder, en kavaljersflygel med anledning av ett planerat besök av ryske tsaren i samband med Baltiska Utställningen i Malmö. Vid grundgrävning för det nya slottet påträffades stensättningar på tre olika nivåer. Det nedersta lagret antogs ha tillhört en gård från 1300-talet, det däröver liggande ett hus från Dresselbergarnas tid på 1500-talet och det översta ett hus som avbildats av Gerhard Buhrman i hans prospektverk från 1680-talet.

Hjularöd nämns i historien första gången år 1391, då Christine Konstantinsdatter av ätten Kyrning skänkte två bondgårdar därifrån till nunneklostret på Bosön. Gårdarna förblev i klostrets ägo till reformationen 1536, då de liksom allt annat kyrkogods indrogs till danska kronan och Bosjökloster med dess olika besittningar gjordes till ett län. En del av Hjularöd kom att tillhöra Harlösa län. Som länsinnehavare omnämnes Jep Tordsen Falk, Torbern Bille, Hans Barnekow, Steen Rosensparre, dennes änka Mette Rosencrantz, hennes andre man Peder Oxe och sist dennes syskon.

1560 avhände sig kung Frederik II större delen av Bosjökloster till fru Thale Ulfstand och 1579 bytte han bort Harlösa län till bröderna Dresselberg. Tio år senare bildade en av dem, Wilhelm Nielsen Dresselberg, en sätesgård av Hjularöd, Stocke och Birkeröd. Han var gift med rikskanslern Eiler Grubbes dotter Karen, men fick i äktenskapet inga söner, och ätten utslocknade på svärdsidan vid hans död 1620. Det är troligt att Dresselbergarna under sin tid som länsherrar uppfört ett försvarbart stenhus på Hjularöd och att detta ödelagts under något av de dansk-svenska krigen. Det system av vattengravar, som syns på en teckning av Gerhard Buhrman från omkr. 1680 och som ännu finns kvar, torde också härstamma från deras tid.

Dresselbergs dotter Mette och hennes man Frederik Parsberg övertog Hjularöd, men sålde redan 1622 egendomen till landsdomaren i Halland, Knud Gabrielsen Akeleye, som tillhörde en adelssläkt från Fyn. Det var troligen han som lät uppföra den huvudbyggnad som syns på Buhrmans bild.

Efter freden i Roskilde 1658 drogs Hjularöd in till svenska kronan och gavs jämte Björnstorp som förläning till amiralen Henrik Gerritsen, vilken samtidigt adlades med namnet Siöhielm. Han var med i den svenska flotta som under befäl av riksamiralen Carl Gustaf Wrangel i oktober 1658 utkämpade en våldsam drabbning med en holländsk flotta i Öresund, vilken slutade med att holländarna kunde bryta den svenska belägringen av Köpenhamn.

Knud Akeleye dog 1661 och Hjularöd återlämnades senare till hans arvinge sonen Enevold Akeleye, amiral och sedermera landsdomare i Halland. Denne sålde 1662 egendomen till dåvarande översten Fredrik von Buchwaldt. Köpeskillingen, 14.000 karoliner, skall Akeleye ha grävt ner på sin gård Kåseholm, när han vid skånska krigets utbrott 1676 flydde till sin egendom i Småland. När kriget slutade 1679, dog han innan skatten återfunnits. Von Buchwaldt var av en gammal holsteinsk ätt, känd sedan 1200-talet, och hade gått i svensk krigstjänst 1655. Han köpte till kringliggande gårdar och kallade sig, sedan han 1675 som generalmajor upphöjts i friherrligt stånd, herre till Hjularöd och Harlösa. Under kriget mot Brandenburg lämnade han ur egen kassa stora penningförskott till den utblottade svenska arméns underhåll i Pommern. 1677 gav Karl XI honom som tack härför Marsvinsholm, som han dock fick återlämna till Holger Thott två år senare. Vid Karl XI:s reduktion indrogs dessutom Hjularöd till Kronan. J.C. Barfod berättar att von Buchwaldt då skrev ett uppretat brev till kungen "sägande sig förbanna den stund, då han förtrodde sig åt en otacksam och våldsverkande tyrann, samt att han ej fruktade livets förlust, sedan man berövat honom hans egendom". I stället för att beivra detta svarade kungen emellertid honom ganska hövligt och lät honom återfå Hjularöd. Von Buchwaldt befordrades senare till guvernör i Wismar. Han dog 1693 och fick sin grav i Harlösa kyrka, till vilken han hade patronatsrätten. Båda hans söner gick i krigstjänst och stupade utomlands. Den yngste och siste, Georg von Buchwaldt, dog 1709 vid Poltava och slöt därmed ätten på svärdsidan.

Deras syster Emerentia, som var änka efter översten friherre Reinhold von Liewen, ärvde då Hjularöd. Hon överlevde sina ogifta söner och egendomen gick till deras två systrar. Sedan den ena av dessa dött ogift, blev systern Charlotta von Liewen och hennes man översten Bernt Vilhelm von Dellwig ägare till godset.

De efterträddes av sin son, ryttmästaren Christian Georg von Dellwig, som innehade Hjularöd och Harlösa i över 40 år. Under hans tid uppfördes ett nytt corps de logi på huvudgården. Genom gifte blev han även ägare till godset Tunbyholm. Efter hustruns död 1805 sålde han Hjularöd och avelsgården Harlösa.

Köpare var kammarherren friherre Carl Gustaf von Schwerin. Hans dotter Brita Catharina ärvde gården vid hans död. I sitt andra äktenskap var hon gift med ryttmästaren Per Axel Toll. Det var deras sonson, kammarherren Hans Gustaf Toll, som lät uppföra det nuvarande slottet.

Kammarherre Toll sålde 1917 Hjularöd till ett konsortium, som frånstyckade en del av ägorna och sedan avyttrade gården till kammarherren Hjalmar Constantin Linder av finsk adel.

År 1926 inköptes Hjularöd av godsägaren Anders Vilhelm Bergengren och det innehas nu av sonsonen Hans Bergengren. Godset har en areal på ca 1.200 hektar. Som ett kuriosum kan nämnas att Hjularöd var förebild till "Greveholm" i Sveriges Televisions julkalender 1996 o 2012.